Ensam och övergiven i den stora världen
Sista natten med mamma, Fredrik, mormor och morfar inatt. Ligger och kan inte sova.
Tänker så himla mycket, nästan att tårarna får falla när jag tänker på vad mycket jag saknar underbara, vackra och älskade människor hemma, men också när jag tänker på vad jobbigt det kommer bli att inte ha dem här vid min sida.
Känns som om jag faller handlöst ut i stora världen, utan någonstans att landa. Men jag försöker övertyga mig själv om att detta kommer bli jättebra och jättekul tillslut, och jag tror och hoppas att det inte kommer vara några som helst problem när de väl har åkt.
Jag är 18 år nu - man känner sig så vuxen nu, man får gå på krogen, man får ta körkort, man får rösträtt och allt det där. Men i sådana här situationer känner jag mig så liten, känner mig som en prick på ytan, som är där bara för att den ska.
Men dt blir bra, människorna är helsköna, miljön är underbar, engelskan kommer bli kanon, och absolut inte att förglömma - jag får ca 2 veckor här med min bästa vän Elin!
Tänker så himla mycket, nästan att tårarna får falla när jag tänker på vad mycket jag saknar underbara, vackra och älskade människor hemma, men också när jag tänker på vad jobbigt det kommer bli att inte ha dem här vid min sida.
Känns som om jag faller handlöst ut i stora världen, utan någonstans att landa. Men jag försöker övertyga mig själv om att detta kommer bli jättebra och jättekul tillslut, och jag tror och hoppas att det inte kommer vara några som helst problem när de väl har åkt.
Jag är 18 år nu - man känner sig så vuxen nu, man får gå på krogen, man får ta körkort, man får rösträtt och allt det där. Men i sådana här situationer känner jag mig så liten, känner mig som en prick på ytan, som är där bara för att den ska.
Men dt blir bra, människorna är helsköna, miljön är underbar, engelskan kommer bli kanon, och absolut inte att förglömma - jag får ca 2 veckor här med min bästa vän Elin!
♥
Kommentarer
Trackback
